Näää

Usch vad jag är förbannad och ledsen i detta nu! Så ledsen att jag var tvungen att sätta mig framför datorn och sura en stund. Ytligt kan tänkas men jag lyckades precis krossa ett glas fin dessert. Det var ett fint rödvinsglas från Ittala innehållandes Limoncellomarinerade jordgubbar varvat med mascarponekräm med smak av pistage samt citronmeliss… En hel del pyssel för att få ha en liten romantisk stund med maken framför en film. Är SÅ arg på mig själv, hade ställt glaset i kylen på ett, vad jag trodde, säkert ställe.

Fy satan vilken humörförstörare! Har till och med fotat eländet innan allt sket sig. Kanske får ni se bild senare, kanske är jag fortfarande för sur!

20 MINUTER SENARE:

Jomenvisst, humöret är åter på topp. Vi delar helt enkelt på den som finns kvar . Då blir det ju ännu mer romantiskt!

Helgen

Denna helg har jag fullt upp i olika ärenden och en massa trevliga planer . Ska bland annat träffa Emmy & Ture om allt går i lås.

B är fortfarande dålig, om än betydligt piggare än tidigare i veckan. Jag har jagat, underhållit och umgåtts med bebis nästan oavbrutet, vilket naturligtvis varit mysigt, om än omöjliggörande av andra sysslor och planer i hemmet haha. Det verkar ha en positiv effekt, ändrandet av sovtiderna dagtid, och Alfred strular minst lika mycket på nätterna men sover  lite längre och somnar om lättare vid halv fyra. Idag gick vi upp tjugo i sex, helt okej! Nattningarna på kvällen är dock något i hästväg om han ska somna i sin säng. Han gråter helt förtvivlat. För andra kvällen i rad fick han somna i sin vagn och lyftas över lite senare. Då somnar han lätt på några minuter utan att gunga vagn, täcka för med filt eller annat. Likaså på dagarna. Vet inte riktigt hur jag ser på det här att somna i vagn, men han känner sig uppenbarligen väldigt trygg och sover gott i den. Vi orkar nog inte ta den stora sömnfighten i nuläget, både jag och B är slut av den senaste månadens kaos. Så han får somna i vagnen tillsvidare, när vi orkar tampas med gråt hela nätterna. För så blir det. Så mycket har vi lärt oss dessa 11 månader .

Jag har problem med mina extremt onda fötter och håller mig sittande så mycket det går idag, ska försöka hitta på trevligheter här hemma, kanske exempelvis ta tag i vårt kaosartade skafferi. Om jag orkar. Har sprungit och gått runt en massa hela veckan för att låta B vila i lugn och ro hemma, men idag kapitulerar jag och tar det lugnt. Trots det fantastiska vädret.

Trevlig helg på er alla finingar där ute!

Jag lär mig aldrig!

Att släpa iväg Alfred till ett shoppingcentrum med en bit hem efter handlingen/fönstertittandet är aldrig en hit. Ofta funderar jag på huruvida det är läge för en lite fikapaus eller ej och avfärdar det hela med att vi snart är hemma… och har då en sur bebis på halsen heeela vägen hem. Suck, det är ju inte hans fel att jag låter honom hänga med lite väl länge i vagnen vissa gånger. Skärpning mamma Sandra!

Hade iaf en mycket trevlig tur till Farsta (även om jag tycker att det centrumet helt börjar tappa greppet) med Thèrèse och Nico och vi kollade utbudet av barnkläder till hösten. Mycket trista grejer måste jag säga, tycker att Polarn har mysigast saker faktiskt, med sina randiga 70-talsinspirerade plagg i härliga färgkombinationer. Därifrån kommer nog Alfred önska sig lite till sin 1-årsdag hälsar han haha.

Innan avfärd passade jag på att göra en liten sats Lavendelsocker, Leilas recept. Snodde några lavendelblommor från svärmors rabatt och blandade blommorna med strösocker i en liten burk. Om någon vecka är det redo att strös på jordgubbar eller någon annat trevligt användningsområde.

Skärpning lovas när det gäller alla mina trista, bildlösa inlägg. Ikväll ska jag ta mig tid att ladda över bilder från kameran. Laddaren kom för några dagar sedan från Sicilien så nu är den i bruk igen.

Igår hade vi en 2,5 timmar lång mardrömsnattning av liten pojke, som bara skrek hysteriskt om han inte fick amma konstant, vilket jag inte orkade. Han är generellt väldigt lätt att natta nu, går på några minuter, så vi blev riktigt chockade faktiskt. Han brukar inte skrika längre stunder och det är verkligen obehagligt. Vi gav en Alvedon för säkerhets skull, även om han inte gav tecken på smärta. Man vet ju aldrig… Hoppas, hoppas det går lättare idag.

Om en stund ska det grillas rostbiff samt sötpotatis och till detta serveras kokta rödbetor med chevré. Ska bli väldigt mumsigt!

Bullbak och sjuk make

B fick ordentligt ont i halsen igår kväll, när jag var hos syster och njöt av god indisk mat och tjejprat. Jag kom hem tjugo i tolv, en ovanlighet i mitt liv, otroligt trött. Möttes av beskedet att natten var min. Så jag försökte sova på extramadrassen i Alfreds rum och han vaknade gång på gång precis när jag somnat… Från halv tre till tjugo över fyra sov jag direkt på golvet, då hade jag kapitulerat och lät honom sova med mig, då snodde han hela madrassen haha! Vid halv fem, med bara 3,5 timmes sömn i ryggen, var det uppstigning. Idag var gråten nära och tack, tack, tack älskade Alfred som efter ihärdigt ammande somnade om till kvart i sju efter en halvtimme eller så! Annars hade jag nog snubblat omkull eller nåt idag . Sedan vi gick upp har vi haft det så mysigt så på tu man hand, medans maken kurerat sig i sovrummet. Vi har gått en liten promenad i solen, lekt i lekpark (fast Alfred var noll leksugen och ville bara bäras) , ätit frukost och lunch samt lekt och myst en hel del. När vi tog en sväng förbi affären på väg hem så somnade Alfred i helt upprätt läge i vagnen, varpå jag fick plocka upp honom på höften och hålla honom vaken. Vi håller stenhårt på sömn klockan 11, vilket känns bra, även om det inte gett morgoneffekt ännu. Nattning och sövning dagtid går dock som en dans, då han verkligen är aptrött när det är dags. Har en positiv känsla! En lite loj och halvtrött Alfred är heller inte fel alla gånger, han är så mycket mer medgörlig vid blöjbyten och så haha.

Jag står mitt i ett bullbak här hemma, ska baka både vuxenbullar med kanel och Nutella, samt äppelbullar ur ”Andra mosboken” till lille A och eventuella vänner som kommer på besök .  Hoppas jag hinner baka ut bullarna innan Alfred vaknar, dock är ju B hemma och vaken, även om han alltid beter sig som en riktigt sjuk man när han är dålig . Han är uppfostrad i en mycket mer ompysslande anda än jag, vilket kan provocera mig när han kräver ständig uppassning när han är sjuk, men som glädjer mig när han gör samma sak för mig när jag ligger dålig, även om det inte sker så ofta.

Jag har lite pyssel att stå i under eftermiddagen och måste ta mig iväg på lite ärenden av hemlig karaktär… Får se hur jag ska få ihop allting med två barn hemma hihi .

Tisdag morgon

Jag njuter i detta nu av en egen liten stund när B gått med Alfred till lekplatsen en stund, för att hålla honom vaken över sin ordinarie sovtid, som är nu. Natten lika kackig som vanligt med två uppvaknanden innan halv fyra, när cirkusen i vanlig ordning drog igång. Vi hoppas verkligen att detta med dagsömnen kan hjälpa, vi ska vara envisa (precis som på natten) och tro på det hela, även om det dröjer innan vi får resultat.

Idag ska vi förhoppningsvis träffa våra vänner Therésé och Nicolas en stund, likaså ska vi sätta upp lite hyllor, tavlor och annat kul som vi inhandlade igår på IKEA… det händer grejer här hemma och det är så kul! Förhoppningsvis kan lite pyssel hålla Alfred vaken till 11 också.

Något jag längtar efter är också att träffa min fina syster. Vi skulle träffats igår men IKEA drog ut på tiden, så vi fick stressa hem för att ge Alfred middag och söva honom istället. Hon som så underbart bakat kladdkaka och allt . Håller tummarna för att vi hinner ses idag eller imorgon tom.

Måndag

Oj vad jag har svårt att komma på saker att skriva om just nu… Orken räcker liksom inte ut i fingrarna. Men den kommer åter, var så säkra! Vårt barnfria dygn var helt gudomligt avslappnande och trevligt. Clarion Hotel på Södermalm var ett riktigt superhotell, det enda minuset var dom lååånga köerna vid frukosten, helt galet. Jag är en asocial människa vid frukosttid och ogillar att äta tillsammans med andra, så jag fick utmana mig lite . Men gott var det och rummet kanon med så sköna sängar att jag gärna hade legat kvar där ännu. Middagen intog vi på grekrestaurangen Faros, gott, men inte i samma klass som vår stora favorit Kamarina, ett stenkast bort. Tror kocken var på semester, det klagades lite vid bordet bakom. Vi njöt fantastiska scampi-spett som var helt sanslöst goda dock.

Alfred hade det oerhört bra här hemma med farmor och farfar och verkade knappt notera att vi saknades. Sov precis som vanligt med några uppvaknanden och farmor fick jobba lite men det var precis som vanligt, en lättnad för mig som ska lämna familjen två dygn snart… då skall Alfred sova en natt hos min mamma. Skönt att ha premiären avklarad! Det blir nog fler hotellövernattningar för oss så länge det sovs så illa här hemma, oerhört välgörande att få sova ut ordentligt och ostört.

Idag inleder vi ett försök att få Alfred att sova liiite längre än till 03.30 på morgonen. Vi har funderat ett tag på att förskjuta dagsömnen lite och låta honom sova en gång per dag, efter lunch. Då förhoppningsvis ett ordentligt, längre pass som räcker hela dagen. Följdaktligen har vi haft en rätt trött kille idag, som fick sova vid 11 istället för 08 och dessutom bara sov en timme. B nattar i skrivande stund en liten utmattad kille kan jag säga. Vi får väl se om detta ska funka, vi måste iaf prova, det är ingen mänsklig timme att vakna på dag ut och dag in. Tidigare har han sövts om lätt med lite amning men dom dagarna är nästan över, han vill prata och leka och ställa sig upp. Nattsömnen har däremot förbättrats avsevärt och nattskräckepisoderna har i stort sett försvunnit. Vilken lättnad.

Nu ska vi snart grilla lite på balkongen. Alfred somnade på ungefär 2 minuter och lär inte vakna på några timmar. Hoppas han sover gott inatt…

Pirr…

Imorgon smäller det, då sover vi utan vårt lilla hjärtegull första gången båda två… Svärmor och svärfar sover med Alfred, vilket känns mycket tryggt, han älskar dom och är alltid så nöjd i deras närhet. Jag och B slår på stort och passar på att sova på HOTELL! Wieee! Vi firar 3-årig bröllopsdag nästa vecka (5 augusti) och då firar vi denna lite i förväg imorgon. Som jag längtar! Men det pirrar i magen av tanken att vara utan Alfred en natt kan jag säga… vår stora, lilla kille. Att jag och B ska få sovmorgon tillsammans är overkligt.

Roliga saker har skett idag också. Jag rymde helt sonika från min lilla familj och tog sikte på Sickla och lite konsumtionsterapi . Där inhandlade jag typ hela höstgarderoben till reapris, hela 3 koftor (tack för tipset om den fina med säkerhetsnål Emmy, jag tog en blå) , mörka jeans, en jeanskjol (hör och häpna, det var inte igår jag hade det!), en mönstrad kjol från MQ, rutig tunika, svart väst (ännu mer hör och häpna, men det var faktiskt snyggt) och en massa nya trosor på halva reapriset på Åhlens. Riktigt nöjd är jag, fick saker till superpriser som jag gärna hade betalat fullpris för. Fynd är bäst! Köpte även en supersnygg farfarströja till B samt ramar till de nya affischer jag inhandlat från detta ställe…

Snart anländer kameraladdarna igen. Då lovar jag att fotografera lite här hemma, kanske även några av klädfynden. Ska bli så kul att visa er lite av mitt nya hem! Om någon är intresserad haha.

Nackdelen med att rymma hemifrån sådär är ju avsaknaden av bebiskramar. Alfred hade precis somnat när jag kom hem. Känner att jag saknar honom rysligt mycket. Imorgon ska det gosas, lekas och busas innan vi tar sikte mot Södermalm, där Clarion Hotel väntar…

Kurr kurr i magen

Vi har precis varit nere och badat i iskallt vatten och nu sitter jag här och är tokhungrig, utan att orka göra något åt det. Idag står rester av Tacopaj på menyn, den var mycket god när vi åt den i förrgår så förhoppningarna är höga. Vi äter bara färdiglagad (av mig) mat samt fil med flingor här ute denna vistelse. Aningen tråkigt, det är grillkvällarna med mumsig mat som är en stor behållning i lantlivet enligt mig men att slippa disken slår det mesta med bebisAlfred här!

Alfred har förresten skrapat upp ena stortån med blodvite som följd. Usch, det är verkligen inte kul att se blod från sin lillplutt.

Jo, jag hämtade datorn idag. Inser att jag blir en trevligare person om jag får en stund framför den ibland. Addicted? Moi? Jomensåatt…

Semesterns baksida

Det är inte alltid helt lätt att umgås med sin lilla familj 24 timmar om dygnet. Idag känner jag att det är dags att jag snart hittar på något själv, med någon jag inte är gift med eller mamma till . Att vara på landet, lite bortkopplad från stadens brus, är rätt skönt, men det var definitivt skönare när man kunde vila och slappa dagarna långa. Det medger jag utan att skämmas. Även om det är grymt härligt att se Alfred plocka blåbär och smultron själv, tulta runt och ha det riktigt skoj ute i naturen. Det är mumma för mammahjärtat.

Men, som sagt, det är snart dags för mig att avvika lite från truppen en stund. Likaså behöver B en paus han också. Han jagar en hel del bebis om dagarna kan jag säga… han är starkare än mig i den grenen, å andra sidan har han inte lagat mat sedan Alfred föddes, så det jämnar ut sig!

Förresten har vårt gryn börjat kramas på riktigt. Lägger armarna kring våra halsar och goskramar. Det bästa hittills!

Nattskräck

Jorå, nattsömnen blir alltmer spännande här hemma. Vi är inne i en katastrofal fas som oftast innebär 10-20 uppvaknanden per natt (prisa gud för B som tar nästan hela nätterna!) och senaste veckan har Alfred börjat vakna hysteriskt ledsen, skrikande, rädd och okontaktbar 2-3 ggr/natt och varit omöjlig att trösta. Efter lite efterforskningar inser vi att det förmodligen rör sig om nattskräck, en sömnstörning som oftast drabbar 3-6 åringar men som kan komma från 9 månaders ålder. Vårdguidens beskrivning stämde perfekt och nu hoppas vi bara att det är övergående. Nätterna känns som en fars, med springande föräldrar som inte vet råd och en skrikande bebis på detta. Det är sannerligen en prövning ibland, föräldraskapet. Alvedon, bära, amma, samsova, ja vi har provat rubbet. Nattningarna går utmärkt och han somnar sååå fint. Och sover 3 timmar ungefär, sen börjar kaoset. Vi har varit så ledsna och oroliga över hans rädsla nattetid men nattskräck förklarar en hel del och gör oss lite tryggare. Även om det inte är detta så tror vi ändå inte att han ont, något vi oroat oss lite för.

Nu håller vi tummarna för att detta är snabbt övergående. Denna natt var framgångsrik, med enbart 9 uppvaknande och sedan uppstigning 04.45.Vilket skämt… Personligen sov jag sedan till 09.20, då jag lyckats med konststycket att gifta mig med världens mest fenomenala man . Killarna lekte utomhus i 4,5 timme med avbrott för sömn inomhus… Som jag älskar dom båda!

Alfreds första sova-borta-natt är nära förestående nu. Förhoppningsvis kan hans fina farmor och farfar ta honom en natt så vi får sova… Det behövs!