Lille älsklingen är fortfarande ordentligt snörvlig, har blivit lite sämre under dagen men är som tur var på ett fint humör ändå. Nu sover han, efter att ha haft det väldigt jobbigt med andningen, täppt som en liten tok, och vi har droppat koksalt och burit honom större delen av dagen. Han har varit extra mysig och så himla glad. Alla rekord när det gäller skrattande har slagits. Det bara bubblar skratt ur honom och vi njuter.
Imorgon skulle vi gått iväg på trevlig middag hos svärföräldrarna men jag tvingades ställa in, då jag vet hur viktigt det är att Alfred får lugn omkring sig när han är krasslig. Sömnen är ju som den är och den blir inte bättre av nästäppa vill jag lova. Inatt får jag ta hela racet själv, då maken dömer en kvartsfinal imorgon och är lovad ostörd sömn. Timingen är perfekt 
. Men vi siktar in oss på att riktigt koppla av imorgon, jag och min A, så det ska nog fixa sig. I värsta fall får vi sitta och sova i soffan helt enkelt. Hjärtat brister ju dock av att se honom kämpa för att kunna amma…
Efter en helt underbar middag, som jag ska blogga mer om vid tillfälle, är det ju dags för Melodifestivalen nu. Den avnjutes med lite Naturgodis och mineralvatten. Yummie.
Budget
. Gillar svart och vit, enkla grejer. Ibland lite färgklickar dock. 
. Han lugnade sig dock i vagnen när vi gick, kanske blev det lite för mycket intryck i kombination med de två (!) tänder som poppade upp under natten. En till är också på gång. Fem tänder nu alltså, stora killen! Han vaknade vid nio och gallskrek så jag gav en Alvedon, då jag misstänkte att det var ont som spökade. Han sov sedan hela natten, fram till fem med endast en kort matpaus vid halv två! Bravo till honom! Själv låg jag vaken som en osalig ande men det var så ljuvt att höra honom snusa tryggt och nära. När ens barn sover gott så mår man bra, så känner jag iaf.
