Sista veckorna med Alfred i magen går ju, som ni alla vet, inte till världshistorien som dom bästa i mitt liv… men det känns så länge sen nu att det inte är klokt. Plötsligt var han bara här och det jobbiga försvann och byttes mot helt nya intryck och upplevelser. Poff så gick det en månad och jag blir bara mer och mer kär i vår pojke för varje sekund som går… Kärleken till honom var härligt nog omedelbar och bara exploderade på operationsbordet, när jag såg honom för första gången. Men den där djupa, intensiva känslan av att höra ihop, att vara hans mamma, den växer fram för varje dag. Och så då och då så slår det mig, som ett klubbslag i huvudet, att han finns här och kommer stanna här. Då är livet så förbaskat mäktigt… Misstänker att jag kommer fortsätta att känna så i resten av mitt liv och det gör ALLT så betydelsefullt.
Dom där sista veckorna hittade jag en låt som för alltid kommer betyda obeskrivligt mycket för mig. Texten bara borrade sig in i hjärtat när jag gick (eller snarare satt haha) här och väntade på vårt barn. Vi spelade den på förlossningen och tårarna trillar när jag spelar den ibland.
Idag har jag hör ditt lilla hjärta slå. Som en liten sol skiner du för mig. Jag känner att jag lever och finns, en del av mig finns ju där hos dig.
Och jag skymtar för en stund, ett litet leende hos dig. Jag skymtar för en stund, att jag står med dig i mina armar. Du är min längtan.
Du färgar mig med det under av ljus som du sprider här hos oss. Säg var har du varit förrut? Jag vet inte vad du kommer tycka nu, om den värld du ska födas till. Men du, jag vet att du är meningen.
Och jag skymtar för en stund, ett litet leende hos dig. Jag skymtar för en stund, att jag står med dig i mina armar. Du är min längtan. Du är min längtan.
Du kommer snart att förstå vilken märklig värld vi lever i, att glädje och sorg går hand i hand, och att vi en dag ska skiljas åt. Du är så välkommen hit, hem till vårt palats. Till denna värld som är vår, som jag ska försöka få dig att älska så mycket som det går.
Och jag skymtar för en stund, ett litet leende hos dig. Jag skymtar för en stund, att jag står med dig i mina armar.
Dagen, den kommer snart, och jag längtar så efter dig nu! Livet har sin gång, i många, många år här till. Du är min längtan. Du är min längtan.
Idag har jag hör ditt lilla hjärta slå. Som en liten sol skiner du för mig.
- ”Skymtar för en stund”, av Uno Svenningsson
Älskade Alfred, tänk att det var du som kom till oss… finaste gullungen!






